


Vi talade också om att det finns en viss relativism inbakad i boken. Forskning och forskningsresultat problematiseras och inget är vad det först synes vara. Man kan känna att ”ja, så här är det” och sedan ifrågasätter Chalmers det och man får tänka om, tänka vidare.

Vi talade också om att vetenskapen ska vara känd, för att kallas vetenskap:
• allt ska komma i ljuset, vara genomskinligt, så att andra kan upprepa undersökningen och få ”samma” resultat
• flera ska godkänna resultaten och att vetenskapen ska kommuniseras utåt.

• Företag kan forska men om de håller en del av sina data hemliga – är det forskning då?
• Är lärare som undersöker sin egen lärarpraktik forskare? Vad krävs för att det ska kallas forskning? (Över hur lång tid, hur många elever och lärare behöver vara inblandade, behövs kontollgrupper, o s v.)
• Grundantagandet i till exempel PISA-undersökningar är att elevernas förmåga står i direkt relation till elevernas resultat. Men testsituationen påverkar också resultatet. Trots att grundantagandet är delvis fel, är testresultaten intressanta.
• Det kan vara spännande och intressant, men också omtumlande och otäckt när man tvingas tänka helt annorlunda, när ens världsbild omkullkastas. Alla elever längtar alltså inte efter att det ska bli mer komplicerat. En del vill bara att deras lärare ska säga hur det verkligen är.
Vi talade lite om i vilka avseenden vetenskapligt tänkande och metod kommer in i våra olika kursplaner och hur det skulle kunna utvecklas. Vi skulle till exempel kunna tala mer öppet med eleverna om hur vi genomför en uppgift, t ex ”nu läser vi texten på ett biografiskt sätt”. Detta vill vi diskutera mer nästa gång.
Nästa gång (12 april) ska vi därför presentera hur vi arbetar vetenskapligt i vår undervisning och våra ämnen. Hur kommer vetenskap, forskning och vetenskaplig metod in i vår vardag i våra kurser, examensmål och i läroplanen i stort? Genom att höra hur andra gör, hoppas vi bli mer medvetna om hur vi själva jobbar, såväl vad gäller innehåll och metod som förhållningssätt. Förhoppningsvis kan vi inspirera varandra.

Kan detta ingå i alla kurser:
• att kritiskt granska,
• att pröva och
• att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang?

Vetenskaplig grund
Kunskap som baseras på vetenskaplig metod
Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.
Länk dit: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden
Tack för ett intressant och givande möte!
Här är våra bilder från träffen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar