I dag är det så mycket lättare att undersöka tillsammans

Ett spännande exempel på hur man kan ta till vara på de nya tekniska möjligheterna med webb 2.0 är så kallad "Adventure learning". Det kan se ut så här:

• Gruppen beslutar om ett projekt. Man bestämmer sig för något som man vill undersöka, gärna i sin nära omgivning så att det blir smidigt att genomföra och kan känns angeläget även för lokalsamhället. 
• Man beslutar vilka man kan och vill samarbeta med och hur och var man ska föra samtal, ställa frågor och redovisa för varandra. Som verktyg för detta kan man till exempel använda wikis, bloggar, facebook, epost, chatt och skype.
• Man undersöker det man bestämt sig för och samlar data som man redovisar och analyserar. 

Tack vare webb 2.0-verktygen har det blivit så mycket lättare att ställa frågor och få svar, diskutera viktiga och intressanta frågor utan att behöva ta hänsyn till tid och rum och redovisa för många och olika mottagare.  


Detta öppnar upp nya möjligheter att lätt, snabbt och smidigt samarbeta med andra elever, studenter, lärare, forskare, upptäcktsresande, företag, politiker, tjänstemän eller vilka som nu kan tänkas vara intresserade och berörda.  (Läs mer om "Adventure learning" i kap 5 i Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education, 2010.)  


Dessa nya möjligheter till samarbeten tror jag att vi, såväl lärare som elever, kommer att bli allt bättre på att utnyttja. Verktygen finns och allt fler lärare och elever kan redan använda dem. Nu gäller det bara att vi får tid att utveckla våra idéer. Att tänka tar tid. Att tänka nytt tar ännu mer tid.


Jag tror mycket på den här modellen (som i Veletsianos bok kallas "Adventure learning") och har funderat mer kring den bland annat här:  Högskolestudenter bör få arbeta forskningsbaserat redan från början. Jag såg nämligen för någon vecka sedan delar av en programserie på UR kring vetenskap och utbildning där Mick Healey, professor emeritus vid universitetet i Gloucestershire och konsult inom högre utbildning, bland annat berättade om en lärare i Sydney. 


Denna lärare, Charlotte Taylor, bad sina 1000 nyblivna biologistudenter att ta hem en liten petriskål och sätta den på en fönsterbräda hemma i 15 minuter. Sedan samlades petriskålarna in och analyserades utifrån koncentrationen av olika sporer. På så vis fick studenterna god insyn i hur forskning går till, samtidigt som deras studier bidrog till internationell astmaforskning. 


Detta experiment tycker jag var mycket inspirerande och ett utmärkt exempel på "Adventure studies". Visst vore det häftigt om vi lite oftare kunde komma på elevuppgifter där även eleverna kan bidra med material som intresserar och har betydelse för kurskamraterna, lärarna, forskare och andra experter och/eller samhället i stort!