måndag 9 januari 2012

Det nya skolårets uppstart

På det nya årets första arbetsdag bjuds vi i Simrishamns skolor på följande aktivitet:
"Som en god karamell inför vårens arbete får vi möta Jan Håkansson från Linné Universitetet i Växjö som bl.a. fördjupat sig i John Hatties gigantiska metastudie presenterad i boken ”Visible Learning”. 
Jan Håkanssons mer modesta men också mer lättillgängliga sammanfattning ”Synligt lärande” presenterar en översikt om vad som påverkar elevers studieresultat.
För den som vill spendera en timme under jullovet med att få en första inblick i texten kan ladda ner och ta del av sammanfattningen här:  http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/jan-hakansson/ "
Visst låter det som en bra uppstart! Kanske till och med så här bra?!

Den här barometern används i samband med Hatties forskning
för att åskådliggöra hur stor effekt olika åtgärder kan få. 
PS. Efter att ha läst materialet (se länkarna ovan) på bloggen Lärande bedömning blev jag både mycket nyfiken och lite oroad.

Nyfiken blir jag för att Jan Håkanssons sammanfattning är så komprimerad att den inte ger konkreta exempel på effektiva undervisningsmetoder utan bara lite generell vägledning. Jag vill så klart veta mer och hoppas att den här utbildningsdagen ska ge mig det.

Oroad blir jag över hur de slutsatser som Håkansson har hämtat från Hatties studie "Visable Learning" kan komma att användas. Man får tänka på att Håkansson sammanfattat det som han anser är det viktigaste i det som Hattie i sin tur sammanfattat och sammanställt när han jämfört redan befintlig skolforskning. Det är alltså rimligt att anta att en hel del viktiga fakta, kunskaper och reservationer fallit bort på vägen.

Studien är mycket intressant därför att Hattie har baserat den på ett stort antal undersökningar och för att han försöker ta ett helhetsgrepp. På så vis kan tendenser, som finns men som kanske är mindre tydliga i de enskilda studierna, sammantaget visa sig vara signifikativa. Samtidigt är det som sagt viktigt att förhålla sig lite sunt skeptisk till hans slutsatser. Plockar man lösryckta citat ur studien, utan att läsa Hatties diskussioner kring dem, kan de dessutom bli direkt missvisande.

Jag reagerade särskilt på två slutsatser och funderar över hur de kan användas om man tar dem ur sitt sammanhang:

klasstorleken respektive lärarnas ämneskunskaper spelar endast en liten roll för elevernas studieresultat.

Visst låter det som en möjlighet för de kommuner som känner att de vill spara pengar (vilka vill väl inte det?)? Det gör mig lite nervös ...

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redan tagit fram ett diskussionsmaterial som är tänkt att användas av såväl skolorna själva som deras huvudmän. I diskussionsmaterialet skriver SKL bland annat en inledande sammanfattning av vilka skolfaktorer som påverkar elevernas lärande mest respektive minst. Texten är kortfattad, men man missar självklart inte tillfället att poängtera att klasstorleken är en faktor som inte påverkar elevernas resultat ...
"De starkaste effekterna från skolan relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande, och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan. Påverkanseffekter som ligger nära noll är exempelvis integrering, begåvningsgruppering, klasstorlek, åldersblandade/åldershomogena klasser, sommarkurser och friskolor. Bland de mer negativa återfinns sommarlov, att gå om en årskurs samt byte av skola." 
Därefter följer bland annat fyra diskussionsfrågor riktade till huvudmannen:
1. Spontana synpunkter om kapitlet ”Skolan”? Känns Hatties slutsatser riktiga utifrån era erfarenheter?
 2. Mycket tid ägnas vanligtvis åt att diskutera skolstrukturella frågor; skolstorlek, klasstorlek och finansiering – vilka är bland de minst inflytelserika faktorerna när det gäller elevers studieprestationer. Varför tror ni att det är det så? Är det så även hos er? Om ja, behöver detta ändras och i så fall hur?
3. Hur kan de positiva effekterna som Hattie identifierat förstärkas?
4. Har ni genomfört några konkreta insatser? Vad är erfarenheterna av dessa?
Detta hade kanske kunnat vara ok om det funnits med en brasklapp i sammanhanget. Men påståendet är plockat från sitt sammanhang. Även om också Håkanssons sammanfattning (som diskussionsmaterialet är baserat på) är mycket kortfattad, så är det i alla fall lite mer nyanserat där:
"Enorma mängder forskning har, enligt Hattie, producerats kring frågan om klasstorlekens (0.20) betydelse för elevers inlärning. Hatties slutsats är att minskning av klasstorleken möjligen kan leda till högre arbetsrelaterade effekter för lärare och elever, vilka sedan möjligen kan (eller inte) leda till effekter på studieprestationer för eleverna. En annan slutsats är att en ökning av klasstorleken inte är att rekommendera." (s 24) 
Säkert kan inte klasstorlek ensamt påverka elevernas lärande så mycket, men stora undervisningsgrupper omöjliggör mycket av det som Hattie hävdar ger stora effekter på elevernas lärande. Jag skulle ha önskat att detta hade poängterats tydligare.

Vad gäller betydelsen av att lärarna har goda ämneskunskaper, nämns detta inte i SKL:s diskussionsmaterial. De gör alltså inte någon affär av att lärarens ämneskunskaper inte är viktiga, men de betonar inte heller vikten av dem. Så här skriver de om lärarnas möjligheter att påverka elevernas resultat:
"Huvudbudskapet handlar här om att de bästa lärarna utöver en passion för att se utmaningar i sina ämnen, skapar förtroendefulla relationer till eleverna, har höga förväntningar, hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga. Dessa lärare är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas lärprocesser."
Och så här sammanfattar Håkansson resultaten från Hatties studie:
"Inte heller lärares ämneskunskaper (0.09) som enskild påverkansfaktor tycks spela någon större roll när det gäller påverkan på elevernas studieresultat. Enligt Hattie är de generella effekterna av lärares ämneskunskaper som isolerad företeelse försumbara. En förklaring kan vara att lärare i allmänhet har acceptabla ämneskunskaper och därför visar sig mindre varians när ämneskunskaper sätts i samband med elevers prestationer. Hattie menar att variansen framträder när lärares ämneskunskaper kombineras med andra förmågor hos läraren som är knutna till undervisningssituationen (exempelvis tydlighet och förmågan att skapa förtroendefulla relationer till eleverna, enligt ovan)." (s 30) 
"Hattie menar dock att de lärare som har goda ämneskunskaper, förstår ämnesinnehållet bättre och att de på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande i fråga om detta innehåll." (s 31)
Jag håller med Hattie. En lärares goda ämneskunskaper i sig inte behöver leda till kunniga elever. Men läraren behöver goda ämneskunskaper för att kunna ge eleverna det som Hattie hävdar ger stora effekter på elevernas lärande.

SKL:s diskussionsmaterial (som är en sammanfattning baserad på Håkanssons sammanfattning av Hatties studie som i sin tur är baserad på sammanfattningar av andra forskares studier) och Håkanssons sammanfattning verkar få ett stort genomslag inom svenskt skolväsende. Därför har Håkansson och SKL ett stort ansvar i hur de formulerar sina sammanfattningar, så att de inte riskerar att missbrukas och därmed försämra skolsituationen.

PS II. Glöm inte bort att läsa den avslutande intervjuerna med Hattie (s 53-55) resp Jan Håkansson (s 55-56).

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...