onsdag 11 januari 2012

En trygg skolmiljö skapas tillsammans med eleverna

Fire in DumpsterDet är i genomsnitt två skolbränder per dag om man räknar med även de bränder som skolpersonalen själva släcker, berättar Susanne Weigl, informationsansvarig på Brandskyddsföreningen, för Gunnar Ohrlander (Den gudarna älskar, 2009, s 245). Kostnaderna för detta beräknas av Brandskyddsföreningen till ca 500 miljoner kronor per år, men siffran är enligt Weigl i underkant, för man har inte räknat alla kostnader. En del av kostnaderna står nämligen skolorna för själva och kommer därför inte med i statistiken. Man tror också att en del friskolor väljer att inte rapportera problemen för att inte få negativ publicitet. Istället finns det beräkningar som pekar på den dubbla kostnaden, det vill säga en miljard kronor per år.

Många av dessa kostnader beror på att skolans egna elever har anlagt bränder och det känns som ett enormt resursslöseri. Vad är det då som gör att elever förstör för sig själva?

Enligt Ulf Mårtensson, säkerhetsansvarig för skolorna i Karlstads kommun,
"har våldstendenser funnits ganska länge när man till sist blir varse problemen. Och de har också tolererats ganska länge." (2009, s 248)
Jag tror också att den allmänna attityden på skolan spelar en viktig roll. Ser man till exempel mellan fingrarna vad gäller mobbning, skadegörelse, sen ankomst och skolk? Vad händer när en elev under en lektion kallar sin lärare för "kärring" eller "gubbdjävul" eller sin klasskamrat för "hora" eller "bög"? Visst måste vi vara positiva och utgå från att eleverna är goda och vill väl, men vi måste också sätta gränser så att de inte tillåts trakassera oss eller varandra. Inte bara för offrens skull, utan också för förövarnas. Detta är ytterst en ledningsfråga.

Storebror ser dig...Lösningen är enligt Ulf Mårtensson och Gunnar Dahl, som även han arbetar med säkerheten på skolorna i Karlstads kommun, inte att man sätter upp övervakningskameror. Istället handlar det om att "återerövra den informella kontrollen":
"När urbaniseringen tog fart växte städerna till närmast oöverblickbara folkhav. De gamla byarnas informella och sociala kontroll ersattes av polis, väktare, larm och kameror, alltså formell kontroll. Men nu är det nödvändigt att återerövra den informella kontrollen." (s 250)
Detta kan låta självklart, men hur ska vi kunna återskapa den sociala kontrollen när det i vissa fall har gått så långt att skolpersonalen är rädd för skolans elever? Kanske måste vi bli bättre på att ta hjälp av socialen och polisen? Och försöka sätta gränserna tidigare? Innan det hinner gå så långt.

Jag frågade min 13-årige son vad det kan tänkas bero på att elever tänder eld på eller och slår isönder saker på sina skolor och han sa att det beror på att de vill verka coola. Det låter ju absurt. Varför skulle någon tycka att det är coolt att någon vågar förstöra för en? Jo, det är för att de är dumma, lika dumma som de som förstör. Men är barn dummare i dag? Nej, det beror på att de inte uppfostras ordentligt. När de är små och dumma tycker man att de är för små för att få skäll och när de blir större har det redan hunnit bli för sent. Vad anser ni om den tesen?

För att komma åt de akuta problemen menar Mårtensson och Dahl att man behöver engagera såväl lärare som elever. Genom att systematiskt ta reda på vilka områden på skolan som känns otrygga och där det uppstår problem, kan man lättare förebygga brott. Det gäller att bygga upp ett förtroende och att ta vara på den kraft som finns i att nästan alla elever egentligen vill ha en fin skolmiljö.

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...