Politiken bör styra teknisk utveckling!

Artikeln "Det digitala imperativet" av Nina Wormbs fungerar som en frisk fläkt i antologin Efter The Pirate Bay (2010, s 140-150). Efter att ha läst en mängd texter om att tekniken tvingar fram förändringar i attityder, politik och juridik, läser jag nu en övertygande argumentation för att det är våra värderingar och inte tekniken som ska styra förändringen. Detta behöver naturligtvis inte innebära en motsättning. Tekniken kan tvinga oss att ta ställning för vilket samhälle vi vill ha. Men efter att ha läst så många texter med den digitala tekniken i fokus och som utgångspunkt, blev det för mig en tankeställare att läsa Wormbs text. Här kommer ett citat:

"Tekniken får tjäna som ett argument i sig. Jag anser att det är olyckligt. Istället bör kulturpolitiken, liksom för övrigt all politik, klart definiera sina mål och sin ideologi oberoende av de verktyg som ska användas för att nå dessa mål. Lika lite som en förändring av skattesystemet i Sverige bör motiveras utifrån de finesser som finns i beräkningsprogrammet Excel, bör till exempel frågan om digitaliseringen av bibliotekens samlingar motiveras med  den hypotetiska lagringskapaciteten hos servrarna i källaren på Kungliga biblioteket. Det innebär knappast att verktygen inte formar våra värderingar om vad som är möjligt och därmed önskvärt. Men de ska inte utgöra primära argument för förändring." (2010, s 140).

Bilden är hämtad från Ian Hayhurst sida på Flickr CC (by, nc, nd). 

Wormbs beskriver hur vi verkar ha en allmän föreställning om att digitalt alltid är bättre än analogt och förklarar att verkligheten inte är så enkel. Det är många faktorer som spelar in, till exempel överföringshastigheten, hur mycket information det överförda innehåller och vad apparaten som tar emot materialet kan göra av det. Wormbs betonar också att bara för att vi i dag har lättare för att spara och indexera allt, blir inte informationssamhället automatiskt ett kunskapssamhälle.

Vi är dock delvis förblindade av framstegstanken, som har sina rötter i upplysningstiden och innebär att utvecklingen alltid går framåt. Begreppet "digitalt" ger många människor automatiskt en mängd positiva associationer: nytt, modernt, resurssnålt, effektivt, mätbart, snabbt och möjligt att redigera. Detta påverkar vårt förhållningssätt till tekniken. Nina Wormbs avslutar sin text med följande fråga som jag tycker stämmer till eftertanke:

"Givet alla dessa positivt laddade egenskaper är det kanske inte så konstigt att begreppet digital inte bara har blivit ett slags essens, utan till och med en metafor för den goda utvecklingen. Och den goda utvecklingen måste man ju främja, eller hur?" (2010, s 149).