Skolverkets senaste nyhetsbrev handlar om användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Det är intressant läsning!
Här kommer några citat ur nyhetsbrevet och mina reflektioner kring dem:
"Digital kompetens är att ha kunskap om hur tekniken fungerar, hur man hämtar och utbyter information samt teknikens möjligheter och risker. Viktigt är också att ha en ansvarsfull attityd till användning av sociala medier.
- Vad digital kompetens innebär förändras i takt med den snabba utvecklingen på området och det krävs att man lär sig nytt hela tiden. Därför ställer ökad it-användning stora krav på lärares kompetensutveckling, menar Christina Szekely."
Jag håller med om beskrivningen av digital kompetens. Den är bra. Vem som helst som läser beskrivningen bör väl känna att det här är en viktig kompetens att jobba med i skolan?!
Däremot tycker jag att man har en tendens att överdriva hur snabbt den tekniska utvecklingen går och hur svårt det är att hänga med som lärare (eller för den delen som elev). Lärare har alltid behövt försöka hålla sig uppdaterade. Inget skolämne har någonsin varit statiskt. Dessutom kan såväl lärare som elever alltid lära mer och nytt, utvidga sina referensramar, bli mer bildad. Inte heller i dag ändras allt från grunden hela tiden. Nya funktioner tillkommer, men "gamla" kunskaper är inte bortkastade. Har du en gång lärt dig ett ordbehandlingsprogram ordentligt, har du mycket lättare för att hantera alla möjliga typer av liknande program. Jag har haft elever som hävdat att de tycker att det är onödigt att vi i skolan jobbar med bloggar och wikis, därför att det innebär att de i så fall måste lära sig använda till exempel Wordpress (bloggverktyg) och Wikispaces (verktyg för wikis). Argumentet har varit att verktygen kommer att se helt annorlunda ut när de väl slutat skolan. Det tror inte jag. Förhoppningsvis kommer verktygen att ha förbättrats ytterligare, men jag tror inte att de kommer att vara i grunden olika. Ett annat exempel är att har man en gång lärt sig filmredigering med hjälp av ett verktyg, är det lättare att redigera film även med hjälp av andra verktyg. Digital kompetens innebär inte att kunna vissa verktyg, utan att ha en beredskap att förstå verktygs potential och att lära sig det man behöver kunna för att nå sina syften. Vad jag vill komma fram till är att alla vi lärare som inte har hunnit lära oss ordbehandling, filhantering, informationssökning och ljud- och filmredigering från grunden, vi behöver lära oss detta. Därefter handlar det bara om att fortsätta använda verktygen. Då kommer vi automatiskt att vara uppdaterade. Det är alltså efter det här initiala språnget inget magiskt eller särskilt komplicerat med att använda informations- och kommunikationsteknik.
I nyhetsbrevet står även:
"skolan har en viktig roll för alla elevers möjlighet att få grundläggande it-kompetens. Skolans roll lyfts även i en aktuell rapport från OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), som varnar för att den digitala klyftan mellan olika elevgrupper hotar att öka. Detta innebär att elever som kommer från hem med akademisk bakgrund får ett försprång i förmågan att använda datorer i sitt lärande.
- Den digitala klyftan handlar inte om huruvida man har tillgång till dator eller inte utan hur man lär sig att använda den nya tekniken i lärandet, säger Christina Szekely."
Jag tror att det ligger jättemycket i detta. I dag är nästan alla barn dator- och Internetvana. Men det är för få barn och ungdomar (och vuxna?) som vet hur man smart använder datorn och Internet i sitt lärande. Detta måste vi i skolan blir proffs på!
Vad gäller kommuners satsningar på PIM ger Skolverkets nyhetsbrev ett positivt exempel på en stadsdel som lyckats bra. Skolchefen i Älvsborg har agerat förebild i kommunen och man har satt press på rektorerna att skaffa sig digital kompetens (minst nivå 3 i PIM). Genom att skolledarna själva skaffat sig kompetensen och därmed också förståelse för behoven och genom att man har haft inspirations- och utbildningsinsatser och tydliga förväntningar på lärarna att använda datorerna i sin undervisning, så har man kunnat nå sina mål att utveckla undervisningen nästan så snabbt som man hoppats. Jag tror mycket på det här med positiva förebilder. Bland dessa personer bör finnas bland annat skolledare. Jag tror inte att det räcker med enstaka eldsjälar på skolan. De kan nämligen lätt avfärdas som "tokstollar" av mer luttrade kollegor. Det behövs alltså även att skolledarna tydligt tar ställning för ett utvecklingsarbete på skolan och att de tydligt uppmuntrar och underlättar inspiration och olika typer av kunskapsutbyte. (Detta gäller så klart inte bara användning av IT, utan alla metoder och material som befrämjar lärande.)
"De som först gav sig in i PIM blev tydliga inspiratörer för resten. Alla kunde se att it-integrationen inte behöver vara så krävande och svår. Att även små vardagliga projekt kan vara mycket värdefulla.
En förutsättning för det framgångsrika genomförandet av PIM i Älvsborg har varit en öppenhet och ett lättillgängligt stöd för alla under processen. Utvecklingsledarna har velat odla ett klimat där det uppfattas som någonting positivt att ställa frågor och be om hjälp. Målet har varit att det alltid ska finnas någon att ringa.
- Vi har varit tillgängliga och visat att man kan och får ha problem. Om det har behövts har vi alltid försökt komma ut till skolorna och hjälpa till så fort som möjligt, säger Lisbeth Johansson."
Jag tror att det är viktigt att avdramatisera det här med "digital kompetens" och "it-användning" i skolan. Målet är att det ska uppfattas som fullständigt självklart och naturligt, inte krävande, svårt och magiskt.
Glädjande nog har it-satsningar en viktig bonuseffekt:
"- It har visat sig vara en mycket bra katalysator för att få igång samtal och för att få oss vuxna att prata mer om pedagogik och skolans mål, säger Lisbeth Johansson."
Detta tycker jag är en mycket viktig del i utvecklingen, kanske till och med den viktigaste? Att tvingas tala om praktiska tekniska lösningar öppnar upp för samtal även om innehåll och mål. Tid som vi lärare kanske inte annars känner att vi kan ta oss därför att vi har så mycket att göra. Nu måste vi prioritera om och jag tror att detta gör att även de pedagogiska diskussionerna, de som är så viktiga, roliga och intressanta, kommer att få mer utrymme. Hoppas det!
PS. I nyhetsbrevet kan du också läsa citat med vad några personer tycker är de viktigaste frågorna inom it i skolan.
Mellan raderna
9 timmar sedan
1 kommentar:
Nu snabbläste jag delar av ditt inlägg men jag håller med dig om att utvecklingen faktiskt inte går så snabbt. Har man lärt sig ett program så är det helt klart lättare att ta till sig ett nytt med liknande funktioner. Ibland blir jag lite rädd när vissa kollegor inte alls vill lära sig mer om olika program eller verktyg, de kommer ju faktiskt att bli omsprungna och då blir det jobbigt att ta igen.
Skicka en kommentar